26 september 2015

Resan till Tahiti

Jag vägrar att klaga över den långa flygresan eftersom det är ett I-landsproblem. Men jag kan skriva att det var en skön känsla som infann sig i kroppen när vårt blå Air Tahiti Nui flyg tog mark klockan 05:33 på Papeetes flygplats. Då hade vi varit på resande fot i ca 35h och jag vet inte hur många gånger jag vänt mig om i flygstolen för att hitta en skön ställning. Men åter igen – jag klagar inte.  Resan gick via London och Los Angeles, och från Los Angeles lyfte vi och flög dryga 7h rakt ut i havet. Och så äntligen var det touch down på Tahiti Nui. Det var fortfarande mörkt så den drömska bilden av turkost hav och vita stränder uteblev. Så fort vi klev av flygplanet slog den varma och fuktiga luften emot oss och välkomnade oss till paradiset. Även en liten spelande, dansande och sjungande välkomstkommitté välkomnade oss när vi klev in på flygplatsen. Och när vi klev ut från flygplatsen med vårt bagage blev vi välkomnade av några tahitiska kvinnor som hängde på oss blomsterkransar och pekade oss till vår skjuts. Jag har funderat kring de där blomsterkransarna och nu när jag äntligen hade min egen såg jag att det var äkta blommor som doftade just paradis.

Äntligen framme! Kris försöker vakna?

Vi blev skjutsade till Athletes’ Village i Arue några kilometer norr om Papeete där vi skulle bo under VM-veckan. Tyckte läget var sjysst, precis intill surfskina och stranden. Sen att det var madrass på golvet likt Vasaloppsboende och ingen AC kändes bara spännande. Även kackerlackan jag sopade ut senare på natten liksom alla myggen och myrorna bidrog bara till den exotiska stämningen. Boende och matsal var inhyst i någon slags söndagsskola intill kyrkan förstod vi det som, och det var ett lummigt och grönt område dit vägen kantades av banan- och mangoträd. Har aldrig varit så sugen tidigare på att palla frukt.

Vi blev mottagna av några trevliga polynesiska damer, som jag från och med nu döper till funktionärsdamerna, och de visade oss direkt till matsalen där frukosten stod framdukad. Le baguette såklart, Tahiti är ju en fransk koloni, och sen blev det dags att plocka fram skolfranskan medan Kris försökte med polynesiskan hon pluggat i några veckor innan avfärd. Vi lyckades dock få fram att vi var från Sverige, att vi rest i över trettio timmar, att vi var hungriga och mycket glada att ha kommit fram. Fransmännen satt redan och tuggade baguetter i matsalen och jag kände genast igen dem från EM. Såg att deras skis (O’Krea) redan låg på plats och förvånades över att de fått dem hitskickade. Övriga skis var tydligen fast i tullen i Papeete. Känns typiskt på något sätt…

Första doppen – gôtt

Mosiga i huvudet, svettiga och trötta somnade vi en sväng efter frukost. Vaknade någon/några timmar senare av att jag var sjöblöt av svett och vi gick bort till stranden för ett dopp. Det var lördag idag och många helglediga tahitier levde strandliv. Det var BBQ, öl, snorkling, SUP, barn som lekte i vattnet, musik från bärbara stereoanläggningar, tahitier som solade, tahitier som badade. Och det bästa av allt, Kris och jag såg ut att vara de enda turisterna. Hoppade i vattnet och det svalkade knappt. Osäker på temperaturen men skulle gissa på 26-27C.

När vi kom tillbaka blev vi hämtade av de vänliga funktionärsdamerna, de med blomma bakom örat. – It’s lunch! Och efter lunch fylldes området med många många tahitier. Området användes inte enbart av några stackars surfskipaddlare utan av lokalbefolknigen i Arue för samkväm och dansträning. De skulle tydligen skulle öva på sin dans inför någon festival och den stora planen utanför matsalen fylldes med män, kvinnor och barn i färgglada kläder. Orkester spelade den mest ljuvliga inhemska musiken och folkmassan dansade. Blev lite fascinerad över kvinnornas höftrörelser och hur enormt mycket och snabbt de kunde skaka på rumpan. Cool!

Det börjas i tidig ålder

Det blev mörkt redan vid 6-tiden och vid halv nio var vi riktigt trötta. Jetlag och mörker. Somnade utan problem under myggnätet i sovsalen (efter att ha jagat ut kackerlackan förstås).

Andra dagen

Går man och lägger sig halv nio så blir ju morgonen därefter. Började vakna till redan vid 4-tiden. Det var mörk ute och fortfarande tyst. Hörde några tuppar gala och hur vågorna bröt mot revet en bit ut. Efter ytterligare en stund började fåglarna komma igång och det lät som om vi befann oss i regnskogen – fantastiskt! Spanade ut över havet och såg några paddlare i outriggers glida förbi. Man ser dem här ute nästan hela tiden Solen på väg upp, vindstilla, dyningar bryter mot revet. God morgon Tahiti, Ia orana!

God morgon Kris!

Frukosten den här morgonen bestod delvis av poisson cru – kinesisk style. Det är rå tonfisk med grönsaker, i någon slag söt inläggning. Fantastiskt gott, speciellt för Kris som älskar rå fisk och inte kan äta bröd – le baguette. Vid frukosten såg vi att fler folk anlänt. Portugiserna, en grek, brasilianarna och nya zealändarna. En grek, en fransman, Kris och jag hade idag tänkt att ta oss till marknaden i Papeete medan många andra skulle antingen delta eller kolla på Tahitiska surfskimästerskapet som skulle gå från Peral Beach Hotell till Papeete – mot vinden konstigt nog. Det slutade med att vi fyra också kollade på eventet efter att ha blivit rundkörda genom stan för att plocka upp och släppa av folk och till slut till Pearl Beach Hotell av en av funktionärsdamerna. Vi förstod aldrig riktigt vad hon höll på med, inte ens fransmannen som pratade samma språk. Och senare fick vi höra att allt var stängt i stan på söndagar – alltid J. Men som fransmannen sa – welcome to Tahiti. The wind…the sun…the beer…här är det inte så noga liksom. Under ett av stoppen hade en polynesiska kommit fram till bilen och slängt på mig en blomsterkrans – ett kilo blommor runt halsen. Vet inte varför men kul grej! Lite tungt att bära runt på men blomdoften vägde helt klart upp bördan.

Ett kilo blommor!

Yannick Laousse från Frankrike vann Tahitimästerskapet i surfski med någon sekund till godo på sin landsman. På tredje plats kom X från Tahiti. Målet låg vid hamnen vid någon slags kanotklubb. Kanotklubben var full av (hundratals) outriggers, den sport som verkligen är stor på Tahiti. Det där med surfski…vad är det?

Starten går på tahitimästerskapen i surfski

Senare tog jag mig en titt på det lilla revet vid stranden. Kanske inget Jaques Costeau rev men nog trevlig för att ligga 100m från boendet. Det var skönt att sporta lite, börjar bli lite rastlös så här två dagar utan ski. Men å andra sidan har jag fortfarande skiten kvar i kroppen. Huvudvärk och slem i halsen/lungorna, het i ansiktet. Lika bra att ta det lugnt. Skin kommer imorgon!

Målet i Papeete, ön Moorea i bakgrunden.

Skönt å snorkla!

Flaggorna på plats

Söderhavet 🙂