Öresund Downwind Challenge 2015

19-20 september
Ola Ström och Johan Skärskog fick äntligen tummen ur och arrangerade Öresund Downwind Challenge 2015. Om vindarna skulle blåsa från väst-isch så skulle banan sträcka sig från Danmark till Sverige/Malmö och det är ju lite spektakulärt att paddla mellan två länder. Jag hade verkligen sett fram emot tävlingen hur mycket som helst, Skåne känns ju nästan som hemma och det bor många underbara människor där som jag tycker mycket om. Men så går jag och blir skruttig! Ja, skruttig och det blev stopp i mitt sköna träningsflow och uppladdning. Skit! Men så är det, alla blir vi krassliga då och då. Kände mig småfebrig och varm hela veckan och när helgen närmade sig funderade jag över om jag ens skulle kunna starta. Ångest och besvikelse! Men ner till Skåne skulle vi oavsett. Kris skulle fota, Agneta skulle testa min Spark och jag skulle ju ut på hullabaloo på kvällen med några sköna surfskimänniskor.

Sov över hemma hos suveräna familjen Sjöstrand fredag till lördag. Klev upp, åt frukost och…..kände mig fasen inte bra. Trött, varm och den där gnistan fanns inte där. Skit igen! Kom till MKK (Malmö Kanotklubb) för lastning av skis mm och beslutade mig för att jag skulle starta men ta det lugnt, mycket lugnt. Trött och vimsig som jag varit hela veckan gjorde att jag hade glömt min så viktiga dyna hemma i Gbg liksom handduk-  och nödfacklan glömde jag i bilen. Hade ju med flera stycken för utlåning men glömmer att stoppa en i min egen flytväst.

Åkte buss över bron till Köpenhamn och Dragör. Vid den lilla kanotklubben nära hamnen lastade vi av och Ola och Johan höll ett mycket roande skepparmöte där några deltagare fick agera bropelare och fyrar – allt för att visualisera bansträckningen vid bron och hur vi skulle paddla över alla farleder. Sundet är ju hyfsat trafikerat.

ola_johan
Ett glatt skepparmöte a lá Johan Skärskog och Ola Ström
starten
Starten har gått, Martin går ut hårt!

Som vanligt hade vinden mojnat efter att ha blåst fint i ungefär en vecka. Och så kom det lite regn på det + dis och en mörk mordor-himmel – effektfullt! Vi var ca 30 paddlare som satte av i regnet med siktet inställt på Öresundsbron. Klungan spreds snabbt ut och efter inte så lång bit delades den effektivt upp på två större grupper. Ett stort jäkla containerfartyg tutade ilsket och alla surfskipaddlare tittade åt vänster. De snabba var järva och drog på och vi lite långsammare tog det säkra före det osäkra och stannade för att släppa förbi fartyget. Ett annat fartyg kom dessutom söder ifrån. Vi var som en flock fjortisar som väntade på att insläppet till One Direction koncerten skulle öppna. Så fort fartyget forsat förbi kastade vi oss ut bakom och genom det skummande vattnet. Efter en kort stund ser jag hur fartmätaren på min GPS börjar sticka iväg. 13, 14, 15…inser att jag ligger på en av fartygets vågor utan att egentligen känna det. 16, 16,5, 16,7…tjihoo – jag flyger fram i skin.

hanna
Hanna väljer det säkra före det osäkra – att stanna och vänta på den större båten.

Ju närmare vi kommer Öresundsbron ju långsammare går det. Strömmen tilltar och vågorna blir brantare och brantare. De är som allra störst mitt för högsta passagen i bron och jag har mycket kraft att leka runt i vågorna. Sitter i en CS Vault idag med lite mer stabilitet än Sparken – och jag har väldigt roligt. En kortare ski är dessutom skönt när vågorna är så branta och täta. Förhållandena påminner mig om revet i Tarifa fast idag går surfen mycket snabbare. Surfar i ca 7-8 km/h och känner mig riktigt snabb. Verkar som om jag är den ende som har kul i motströmmen?! Det blåser inte många sekundmeter och det ser lustigt ut med vågor på det på sätt och vis stilla havet. Tänk vad lite motström kan göra en vindstilla downwind rolig!

Efter bron minskar strömmen långsamt men det går trögt en bra bit till. Siktar på Turning Torso och fortsätter fånga vågor, vila lite, fånga vågor och vila. Passar på att fota lite också, kan inte låta bli att tycka att det är lite spektakulärt att paddla under bron. Börjar få lite träsmak i rumpan –min rumpa är verkligen inte skapt för att sitta i en surfski och jag bannar mig för hur jag kunde glömma dynan. Känner hur jag rullar över sittknölarna när jag roterar – ouch!

bron
Bron, som enligt vissa närmade sig mycket långsamt.
eva_egnell
Team Vault!
surf
Det blev både sol och surf till slut – tjihoo!

Sista biten slår jag följe med Eva – en av de många som inte uppskattade strömmen. Eva är trött och jag har ont i rumpan och vi biter ihop tillsammans sista biten in mot målet, som ligger vid inloppet till västra hamnen. Efter 20km och 2:33 går vi i mål och det var skönt! Jag hade haft en social och trevlig tur över sundet där jag hunnit njuta extra mycket av vågorna. Men endorfinkicken uteblev ju tyvärr 🙂

Martin Marran Nordstrand har tränat som en gris i år och kunde idag ställa sig överst på prispallen efter att ha besegrat självaste Steffen Burkhard från Tyskland. Stort grattis till dig Martin, den var du värd! Ja, trots alla oanständiga förslag 😉 Det är kul att se att träning lönar sig, att man får betalt för det arbete man lägger ner. För några år sedan när jag började tävla i ski var Martin är hyfsat duktig plattvattenspaddlare men imponerade föga i vågorna, för killen hade ju knappt paddlat i vågor. Och nu så här några år senare efter att ha jobbat mycket med surfteknik (killen har väl nästan klippkort hos Boyan i Tarifa?!) och vanlig paddelträning såklart så är han riktigt vass i alla förhållanden. Tommy Karls får nog passa sig!

Damklassen vanns av Emma Broberg – en svensk-dansk tjej som tidigare elitsatsat på racing. Blir hon vass i vågor så kommer det vara en Emma B istället för en Emma L som står överst på pallen framöver! I år har det verkligen hänt grejer i den så smala damklassen i surfskisverige. Både Hanna och Emma B på G – kul och sporrande!

Grill, prisutdelning och champagne till segrarna. Några fina varupriser från fina sponsorer Kajaksport.se, Nordic Kayak och Aterra. Jag vann ett gripvax på utlottningspriserna och tyckte det luktade jättegott. Synd att man inte kan ha det som parfym!

prispallen
Pristagarna

Jag tyckte tävlingen blev ett lyckat och fint arrangemang med ribban satt precis lagom högt. Bra logistik, bra bana, säkerhetsbåtar, fotograf, grill, goa funktionärer och några fina priser. Men bäst av allt var stämningen såklart. Eller var det Johan och Lazlos guidade Malmö-tour på väg till starten? Skön atmosfär i Skåne!

På kvällen blev det hullabaloo som utlovat, god mexikanskinspirerad mat på trendiga Clarion Hotell. Suveränt att få umgås lite mer med vännerna! Kris, Eva och jag lämnade sist efter att ha rundat av med en äkta Tequila – en Tequila Mescal som smakade som en blandning mellan rökig whiskey, cognac och likör. Citron och salt? Nej nej för tusan, drycken skulle avnjutas i små smuttar ur cognacsglas.

Tack till Kristin Levemyr för de fina fotografierna!
Fler bilder kan ses här (album)

 

Söndag
Efter sista natten i bilen för det här året (*snyft*) åt vi frukost i Evas futuristiska lilla husvagn som ger både mig och Kris ett visst ha-begär. Liten, smidig, säng, kök, värme och kylskåp…Lite som husvagnen i Kalle Ankas julafton. Drog sedan vidare till Skanör för att utnyttja den västliga vinden. Kris och Karin pumpade kites medan Eva och jag tog ut våra surfskis i vågorna som rullade in på den underbara stranden. Övade strandstart och surf i vågorna – ins- and outs. Så jäkla roligt trots att vågorna inte var så stora. Och kul att ha en neoprendräkt på sig faktiskt – kände mig som barn på nytt som ville bada och leka i vågorna till oändligheten. Gjorde flera faceplants och försökte även surfa i vågorna utan ski. Vinden punkade och en lite småfrustrerad fru Kris Levemyr kom ut i vattnet och undrade om hon inte kunde få testa lite. Människan sätter sig i min Spark och river av en runda i vågorna utan att vurpa – galet ju! Visst, mer kontrollerad paddling har jag sett i mina dagar men ändå! Skin är smal som en tandpetare och min fru har suttit i en surfski ungefär två gånger tidigare. Kan det vara så att hon lärt sig massor efter alla gånger hon filmat och plåtat ski?

Basstu och pizza hemma hos Sjöstrands i Lomma innan hemresan till Göteborg – hur skönt var inte det? Skåne levererade som vanligt! Kanske inte så mycket vid och sol den här gången men desto mer av det sociala. Och Skånes ljusa stränder är vackra oavsett väder – ger mig verkligen energi! Nästa gång jag bloggar blir det förhoppningsvis från söderhavet. På fredag drar vi äntligen till Tjotaheiti. Ja, Tjotaheiti kommer från det gamla namnet för Tahiti – ’Otaheiti’ (och som kom att uttalas Tjotaheiti). Vi kan knappt vänta!

IMG_9354
Dags att leka lite i vågorna

IMG_9356 IMG_9383

IMG_9499
Dags å bada
IMG_9500
Faceplant *tjoff*
IMG_9441
Karin och Kris försöker kita…men vinden kom och gick

IMG_9391IMG_9426 IMG_9457 IMG_9480