Oktober har börjat bra!

Måndag 2a oktober 2017 – Kungsbackafjorden
September var en sjysst vindmånad även om vi inte fick några riktigt rejäla dagar. Oktober är nu här och i veckan har vi fått njuta av kanten av någon orkan ute på Atlanten. I måndags utlovades mindre kuling från syd och jag, Tryggve, Evy, Peter O, Lasse och Pedro ställde in siktet på Kungsbackafjorden. Men vad hände med vinden? När vi kom dit var det ganska lamt. Vivan sa att det blåste ca 9-10 m/s. Dock sken solen och vi gav oss iväg. Tryggve och jag lysade och körde så långt ut man kan komma med bil och bra ilägg – till ‘helvetesgrinden’. Fick en skön downwind i riktigt soligt väder – hur glassigt som helst. Det märks att intervallerna vi kört i downwind senaste månaden har gett resultat. Min koordination är bättre i högre frekvenser och jag orkar hålla frekvensen uppe längre. Och in och med detta fångar jag fler vågor helt enkelt – fasen vad gött, det är ju det som är meningen med livet. Och jag trivs verkligen i min NK Nitro. Jag sitter fantastiskt bra med bara en tunn dyna och den gör precis som jag vill och vad jag förväntar mig utav den.

Isätt vid Helvetesgrinden, här kan det gå lite vågor på sydliga vindar

Mitt på fjorden blev det ordentlig berg-och-dalbana, branta vågor från lite olika håll. Man bara surfar å surfar å surfar, bromsar, svänger, surfar. Det är skitkul ju! Det krävs lite teknik och erfarenhet för de där fjordvågorna men knappt någon fysik då de är branta och går ganska långsamt. Påminner lite om revet vid Tarifa.

Även om vågorna inte var så stora så var det någon brytande våg som fick mig.

 

Hade med mig GoPron och filmade lite från aktern. Se filmen här.

Tisdag 3e oktober 2017 – Älgöfjorden

Beslutade på måndag kväll att inte paddla downwind på tisdag eftersom Siven inte kunde. Skippade alltså att ta med mig skin till stan trots att det utlovades finfina förhållanden vid Marstrand påföljande dag. Behövde jobba igen flexen lite från måndagens tullande och så var jag lite trött på att åka bil. Men så hörde Trent av sig, så där pigg och entusiastisk som bara han kan vara. -Jag åker med om du hämtar våra skis i Kungsbacka sa jag. Jamenvisst sa Trent. Det finns ingen som kan låta så bekymmerslös och glad som den gode Trent – jag diggar verkligen den mannen!

Siven blev plötsligt av med sitt möte och kunde hänga på. Ytterligare tre anmälde sina intressen för paddling och logistikplaner smiddes. Siven hade erbjudit sig att låna ut sin NK flotta till oss varvid Trent slapp hämta skis i Kungsbacka. Men så när Siven plötsligt kunde vara med så var hans Nitro utlånad till mig -he he! Även Squallen var utlånad men blev ledig igen. Efter att vi tittat på Vivan några timmar innan paddlingen hoppade de tre andra av. Det blåste storm där ute, 24 m/s i byarna. Det är skönt att se att folk faktiskt kan kasta in handduken. Det är dumt att testa sina gränser på hösten när mörkret jagar en liksom det lite kallare vattnet.

Det kostar mig drygt 100kr att parkera bilen (plus ca 40 kronor i trängselavgift) en dag utanför jobbet. Och det tar mig nästan en timma till Lökeberg från Lindholmen eftersom det ALLTID är köer, och sen tar det lång tid att komma hem. Därför åker jag bara dit när 1. jag är riktigt utsvulten på vågor el 2. det utlovas superduperförhållanden. Idag var det alternativ 2 som fick mig att stå ut med den ekonomiska förlusten ( 🙂 ), negativ miljöpåverkan och tråkig tid i bilen. Men det var det värt kan jag säga…..

NK flottan på väg ut

Satte i vid campingen där vattnet var högre än jag någonsin sett. Bara det indikerar ju något. Gled iväg utåt och när vi rundade kröken fick man kalibrera kroppen till att luta sig en hel del mot vinden för att inte välta. Jäklar vilket drag det var och jag blev förvånad över hur bra det ändå gick att paddla sidvind någon kilometer.

Det var bra drag på havet redan runt kröken.

Vanligtvis paddlar vi längre ut men av förklarliga skäl paddlade vi minsta möjliga mot/sidvind idag och det var dags att börja surfa. Insåg snart att vågorna var riktigt stora och långa och jag fick vispa på riktigt ordentligt för att komma med dem. Och så fort jag var på vågen fick jag fortsätta att vispa för att inte tappa den. Jag fick några helt otroliga nedförsbackar, fy fasen vad kul det var. Försökte länka så gott jag kunde men det var inte helt enkelt och fort gick det. Riktigt riktigt bra träning! Och solen sken, havet var sådär blått som det kan vara just vid Marstrand och det skummade vitt överallt, ett kokande hav. Och de bruna klipporna lyste i solen – aaaahhhh!

Paddlade på som bara tusan och fick mycket surf. Fick dock jobba för det och jag upplevde att det var så hela vägen in. Oftast saktar vågorna av ju längre in i fjorden man kommer, blir brantare och lättfångade men idag var de stora och snabba nästan hela vägen in och jag fick slita en hel del. Men fy fasiken vilka rejäla nedförsbackar jag fick åka i. Obeskrivligt härlig känsla, jag ville bara skrika. Leendet delade nästan ansiktet i två. Och jag satt verkligen stabilt i Nitron. Nu vet jag att jag behärskar den till fullo, jag verkligen gillar den. Jag tycker numera att den är stabil. Men visst, den där något kortare och något mindre Nitro 60 som kommer 2018 kanske passar mig ännu bättre? Det får vi se.

Helt klart bästa paddlingen i år, kanske topp 5 någonsin? Eller topp 10 i alla fall. Grymt var det och jag ville inte att det skulle ta slut. Och kroppen och huvudet var med mig även idag – det bådar gott inför helgen.

Filmade även idag. Se det här

Tack för lån av skis Siven!

TJIHOOOO!