Gotland (GPSK) Downwinder

ÄNTLIGEN skulle vi surfskipaddlare få åka till Gotland och paddla surfski. Ibland kan man behöva en spark i häcken för att saker och ting ska bli av och det var just det vi fick när jag för något år sedan blev kontaktad av Bruce från Gotland. Bruce är en inbiten SUP-paddlare som bor på Gotland och som av någon anledning ville arrangera en downwindtävling för SUP, Ski och outrigger i hans hemmavatten. Och vips hade ett år gått och nu var vi på väg.

Fredag 31/8
Åkte bil med Pedro och Evy till Oskarshamn. Stackars Teresia blev sjuk och fick stanna hemma. Regnigt och kallt ute, sommaren var som bortblåst. I Oskarshamn mötte vi upp med Camilla och Jenny från MKK och väl på Gotlandsfärjan träffade vi Leif och Erik. Färjan var bekväm, erbjöd burgare gjorda på gotländska råvaror och tog bara tre timmar. Vips var vi där och rullade av mitt i natten. Evy, som nog är den som längtat mest efter resan, blev så besviken att hon inget såg och det lilla hon såg tyckte hon påminde henne om födelseorten Lidköping. Körde rakt över ön till Slite  där vi checkade in på semesterbyn i drömhuset. Ja för det var så huset var omnämnt i fakturan. Race var bestämt till söndag och det var skönt att veta att vi hade sovmorgon.

Lördag 1/9

Solig och mysig morgon, varmt och skönt där ute och havet 50 meter ner låg stilla och vackert. Vips var sommaren tillbaka och det var flipflops, shorts och t-shirt. Det var endel velade i drömhuset (Camilla, Jenny, Pedro, Evy och jag) innan vi kom fram till att vi skulle spendera vår dyrbara tid på att turista på Fårö. Evy ville se raukar och jag ville se genuint Gotland och paddla lite. Flera av de andra drog på skördemarknad i Roma, dragkamps-SM och en liten downwind på västkusten. Packade oss iväg och körde norrut mot Fårö. Så här i lågsäsong var det knappt någon kö till färjan och vips var vi på Fårö. SÅ otroligt fint på Fårö och jag kunde inte sluta att fascineras av alla perfekta murar vi åkte förbi. De fanns i princip överallt! Vilket jäkla jobb att stapla dem! Rauklandskapet var otroligt vackert och med ett blått hav i bakgrunden blev det en ‘WOW’. Evy var riktigt upphetsad över raukarna men efter tre, fyra olika rauk-stopp var hennes raukbegär mättat, åtminstone temporärt. Vi intog en riktigt god lunch på det lite udda men turistiga stället Kutens Bensin där vi åt otroligt smarriga och vackra Galetter (crepe gjorda på bovete).

Välskött fiskeläge på Fårö med lukt av tjära. Mmmm!

En galette som inte gick av för hackor. Mmmmmm!
Langhammarsgubben – en riktigt cool rauk!

Susade sedan längst västerut på Fårö till en strand Bruce hade pratat om. Stranden ligger i sydläge men kan tydligen leverera dyningar på nordlig vind. Klockan var ganska mycket när vi kom dit och det var ett fantastiskt kvällsljus. Jag kunde inte låta bli att fota och filma en stund. Paddlade bort till fyren och där rådde ett mindre vågkaos med vågor från alla håll – riktigt kul. Och sen lekte vi i de blanka dyningarna som rullade in på den vackra stranden och provade varandras skis. Där fanns kanske en liten krusning från den nordliga vinden men det var inte mycket. Något kärlekspar hade också hittat dit och blev nog lite besvikna när vi kom indundrandes från havet och knyckte alla vågorna.

Dags att testa lådorna i Gotlandsvatten

Evy njuter för fulla drag i sin nya låda


Söndag 2/9
Alltså prognosen för dagens race var ingen kul syn. Det skulle i princip inte blåsa något alls, kanske lite från norr och banan var lagd utanför dörren och 30km söderut till Katthammarsvik. Men men, jag såg detta som ett perfekt träningspass och spark i ändan att komma igång med lite distansträning. Vi var ca 14 paddlare på plats och i damklassen var vi bar fyra, vi från drömhuset. Tävlingsledningen erbjöd även en kortare bana på 17km som Evy och Pedro valde. Detta var Evys första tävling för säsongen och kände att 17km var ganska lagom.

Bruce Todd är tävlingsarrangör av Gotlands Seglar- och paddlarklubbs Downwinder
En liten men tapper skala paddlare. 2019 blir vi väl fler?

 

Det var ganska lugn stämning i den lila paddelskaran innan start, jag badade och tramsade med med de andra. Min taktik var att växeldra med biff-Jenny som jag misstänkte skulle kunna hålla ett bra tempo i sin nya lätta elitski och med en vinst i Dalslands Kanotmaratons motionsklass i ryggen.

Start i Slite, målgång i Katthammarsvik. Korta banan la i halvvägs.

Starten gick och vi paddlade iväg i hyfsad lugn fart. Växeldrog med Jenny några kilometer och började ångra mig att jag inte hängt på Laszlo och Fredrik W som såg ut att paddla ganska lugnt de med. Efter någon halvtimma började jag se vågor och började leka lite med dem. Tappade Jenny en stund men anslöt sen igen eftersom det var lite trist att ligga själv. Efter ännu en stund kom där en dyning i sidan som faktiskt gick att göra något med och jag gick iväg och gjorde min grej. Fick en hel del mindre fartökningar, svårt att säga hur mycket de gjorde men mentalt sätt hade jag kul och kunde motivera mig att vispa på lite mer. Låg dock ganska skönt en bra bit under tröskel och kände att jag lätt skulle kunna hålla den farten hela vägen.

 

Efter en stund såg jag Fredrik W och snart var jag uppe vid hans sida. Killen hade ont i sin axel och snart kom följebåten och plockade upp honom. Jag vispade vidare och hade plötsligt passerat 20km. Så var det bara att räkna ner, ett fjordrace kvar – ingenting intalade jag mig själv. Såg Laszlo en bit bort, jag måste ha plockat på honom senaste timman! Det var enkelt att hitta till mål. Redan halvvägs såg vi de där tre masterna som Bruce pratat om på skepparmötet. Med tanke på hur lite vind vi haft och att där ändå fanns en liten dyning att jobba med så insåg jag vilken potential vattnet här hade. Hade vi bara fått säg 5m/s hade vi verkligen fått vågor att jobba med.

Efter 2.44 och 29.8km gick jag i mål och det var ganska skönt. Kroppen kändes ok men visst, det kändes såklart att jag paddlat. Speciellt i rumpan, för första gången på flera år hade jag haft ont i sittknölarna. Jag undrar varför?! Har ju paddlat 30km i min ski tidigare i år. Och under den sista timman hade jag krampkänning i lyftmusklerna på smalbenen, trots en massa duktigt drickandes av sportdryck.

Paul Rosenkvist vann herrklassen med Elis W som tvåa. Trea kom Laszlo. Jenny kom ca 10 min efter mig och sen kom Camilla. Lit skönt häng på stranden i Katthammarsvik och prata lite med tre nyblivna mödrar; Hanna, Erica och Marie, alla väntandes på barnens surfskipappor som tydligen dragit vinstlotten att få rejsa. Sen fick vi åka kungligt tillbaka till Slite i en stor turistbuss. Evy fick sitta i guidestolen och prata i mikrofonen med stöttning av den vänliga busschaufförskvinnan. Hur var det nu, där finns 95 kyrkor på Gotland och Gotland består av ca 45% skog. Det är svårt att å pengar till att underhålla alla kyrkor och på Gotland plockar man den eftertraktade Salmbär (blåhallon). Man saltar inte vägarna vintertid och här finns nog bara en enda 90-sträcka.

Strandbyn hade ett kul gym med nostalgiska Karl-Alfred vikter.

Tillbaka till drömhuset drack vi bubbel och firade lite. Skönt att ha den där 30-kilometaren bakom sig och jag var så glad att jag fått vara frisk och kunnat genomföra alla tävlingar i år. Förvisso börjar en annan tävlingssäsong för mig nu med några tävlingar i Europa och Sydafrika men ändå skönt att kunna stänga svenska säsongen med full pott, med race jag kunnat vara ganska nöjd med. Har inte bästa fysiken i år men annat har vägt upp som gör att jag tycker alla race med vågor gått ganska bra.

Avslutning i Surfski-Open 2018. Emil Torstensson skulle också vara med på pallen men kom aldrig till ön. Foto: GSPK Downwinder

Det blev en kul kväll som vanligt med lite champagnesprut och efterfest i vår stuga. Efterfesten började redan vid 20 och slutade några timmar senare. Vi paddlare är skötsamma och inte så uthålliga…speciellt inte efter 30km paddling. Strömmen gick, vilket den tydligen gör emellanåt på HELA Gotland och det var mysigt att tända ljust och prata surfski. Själv var jag både pigg och törstig men fick ge upp när alla andra gav upp. Camilla höll som tur var ut lite extra och vi hamnade i någon antingen livsviktig eller supernördigt konversation om något tills klockan blev så mycket att hon inte vågade kolla på klockan. Tydligen skulle hon upp och jobba kl 07 på morgonen med något om majs.

Alltid kul att spruta bubbel! Tack Lilian som vågade står kvar och filma!


3/9 Söndag
Tung morgon? Ja! Men solen sken, det var idylliskt, havet låg platt och vackert och solen värmde upp den daggvåta marken. Efter att ha kommit upp ur sängen beundrade jag gårdagens inköp, två par flipflops (rea i campingbutiken) med flasköppnare i sulan. Det var verkligen inte därför jag köpte dem, såg det inte ens förrän efteråt. Men visst, bra att ha säkert! Så var det bara att börja packa ihop alla prylar och städa för utcheck. Camilla sprang mellan jobb på datorn i sovrummet och frukostbordet. Jag ville bara krypa ner i sängen igen.

Vi spenderade resten av dagen inne i Visby och det var faktiskt riktigt kul att få se den där staden man hört så mycket om. Jag var otroligt glad att vi var där off season och lovade mig själv att aldrig åka dit under högsäsong. Man kan väl säga att vi åt oss igenom Visby med en sådan där skön hunger man får efter längre race. Det blev exotiska tonfiskbaguetter, glass i hamnen på kända glassfabriken och Galetter på Creperiet – mums! Vid 16.50 rullade vi på färjan och det var dags att lämna Gotland för den här gången.

Betongsuggor med stil. Eller ska man säga betongfår?
Only on Gotland….Foto: Pedro Pontes
ALLA åt glass på glasfabriken idag! Foto: Pedro Pontes
Evy, Pedro och jenny utforskar ringmuren.
Ett aningen för litet hus för Jenny och Pedro.

Så plötsligt var Gotlandshelgen över och jag vill bara säga hur kul och trevligt vi haft det där. Det här äventyret gör vi LÄTT om nästa år och jag stannar gärna en dag extra då. Jag hoppas verkligen att fler hänger på oss dit för att både tävla, paddla downwind, paddla och studera raukar, besöka vackra stränder där det även går att vågsurfa och SUPa, hänga med varandra och äta god mat. Kanske man hinner se en dragkamp, kasta varpa och se ett tornespel också. Att åka hit är verkligen en minisemester och verkligen inte dyrt. Vi fick bra priser på både färja och boende genom Destination Gotland. Bodde som sagt bekvämt på Slite strandby i riktigt fina stugor med bra möjlighet till egen matlagning, närheten till havet, raukar mm. Jag tror boende för mig i tre nätter gick på runt 500kr och färja för mig 450kr ToR. De flesta av oss paddlare höll kontakten under helgen och på vindprognosen och Leif arrangerade en downwind under lördagen då det faktiskt kom ett stråk med vind på Gotlands västkust. Att åka till Gotland i september är smart. Det är fortfarande fint väder, hyfsade vindar, bra temperatur i vattnet men inte alls många turister och bra priser på boende. Det finns kust överallt och paddelmöjligheterna är obegränsade. Häng med 2019, för visst kommer Bruce&CO att arra igen?

Ännu en helg med goa vänner och MÅNGA skratt!

 

Har klippt ihop en minut från vår vistelse på Fårö: