Sängen den var hård den men jag led inte alls i samma utsträckning som Annalena. Jag vaknade till någon gång och vid fyra på morgonkvisten vaknade jag till lite mer. Konstaterade att jag var hungrig och förstod efter en snabb titt på Axelsson att hon inte sovit så bra. Hon stönade och pustade och det gör hon bara när det är befogat. Men tack och lov somnade vi båda om tillslut. 

Ingenting hade torkat över natten och det var bara att dra på sig blöta kläder och skor. Annalenas strumpor luktade verkligen surt och äckligt och vi alla började drömma om att tvätta i tvättmaskin ASAP. Tog oss ner till ett frukostställe Lisa spanat in och det var verkligen tio poäng till Lisa för att ha snokat upp det stället. Mamma Mia sicken frukostbuffé! En frukostbuffé som var en av de bästa jag någonsin ätit, en sådan man kan drömma om. Det fanns ostar, skinkor, youghurtar, bröd, lax, flingor och en massa läcker frukt i olika former, hackade, hela, skurna i större bitar, blandade i olika blandningar. Det fanns ägg, bacon och en herras massa bakelser/sötsaker, croissanger, kakor etc. Och det var goda grejor alltså! Åt tills jag inte kunde få ner mer.

En cyklist som är mycket nöjd med valet av frukostställe

Som sagt, cyklisterna ÄR nöjda.

En smarrig yoghurt

 Under tiden som vi åt frukost hann vi se många cyklister som rörde sig utanför på gatorna. Det verkade vara något cykelevent. Det såg ut som om vägar var avstängda och efter att vi avslutat frukosten så kollade tjejerna med en av vakterna vad som hände. Det visade sig vara en stort cykelevent där motorvägarna/huvudlederna i 8 mil förbi Siegeln var avstängda för att alla skulle kunna cykla där. Häftigt, vi gav oss ut på motorvägen och började susa söderut i en bra fart. Det var verkligen alla möjliga ute och cyklade och åkte inlines på vägarna. Det var allt ifrån små barn på springcyklar till elitcyklister och vi såg många många elcyklar, det är verkligen stort här nere. Efter bara några kilometer kom ett gäng gubbar på mountainbikes som körde på hurtigt och vi var inte sena att hänga på dem. Det kom att bli min första klungkörning någonsin oh det var riktigt kul. Gubbarna tryckte på bra och vi bara åkte med där bakom. Vi cyklade på runt 36km/h på platten och något långsammare när vi skulle kryssa runt bland de långsammare på vägen. Efter en stund tyckte de att Axelsson (som givetvis var den mest hetsiga av oss svenskar) skulle gå fram och dra. Men när hon berättde att vi cyklat 18 mil igår och att vi cyklat från Göteborg så lät de oss fortsätta att bara åka med i suget. Vi höll på så i 21km innan det var dags för oss att kliva av och välja annan väg för att ta oss mot vår destination.

Susar fram i klungan som dras av några spänstiga mtb cyklister

Tjoho vi cyklar på motorvägen!

Tjoho, på motorvägen genom tunneln!

När vi var ensamma igen och började klättra uppför mot någon by så upptäckte Lisa en pyspunka på sitt framdäck. Det var ett tag sedan sist så det kändes helt ok att åtgärda den. Och det är ju bra att hålla liv i byta-punka kunskaperna. 

Så var det dags igen, punka nr 11.


Cyklingen som sedan följde fram till 6 mil bestod av ganska branta uppförsbackar och likadana nerförsbackar. Lisa var återigen pigg och körde på bra uppför medan jag fick ta det lite lugnare med min knarriga hälsena. Vi åkte igenom jättefina små byar som låg bland de lummiga kullarna, ibland i dalgångarna och ibland högre upp. Schenkelberg, Hartenfels, Maxain, Selters för att nämna några av byarna. Vädret var bättre idag men det kom några mindre och kortare regnskurar då och de och det var småkallt tykte jag.

En av de pittoreska byarna vi rullade igenom

Tandläkare Axelsson alltid redo, här med tandborste och tandkräm i cykelfickan. Det kan ju vara bra att ha i någon av bergsbyarna 🙂

Att hitta någon classy restaurang öppen för lunch en söndag, i bergen, visade sig vara hopplöst. Allt var igenbommat, nerdraget, stängt. Vi hittade tillslut ett bageri i anslutning till ett mindre köpcenterområde där lunchen, eller second breakfast, kom att bli över förväntan. Tyskarna kan sitt bröd och sitt pålägg.

Nämen, M.U.M.S igen!

Efter ca 8 mil och en kul utförskörning på mindre grusvägar och cykelbanor, rejält branta, mer eller mindre landade vi längs floden Rehn. Det är första gången jag är här, vad jag kan minnas i alla fall, och det var mäktigt att cykla längs med den enorma floden. Vi tråcklade oss sedan in och igenom staden Koblenz till vårt hotell, ett riktigt hotell den här gången, lyxigt för oss. Och den här gången fick Annalena och jag ta ordinarie sängar medan Lisa och Anders blev tilldelade bäddsoffan. Men den här bäddsoffan såg betydligt bättre ut än den vi sov på förra natten, som att jämföra en Trabant med en BMW ungefär. Andra saken vi gjorde så fort vi klivit in på rummet var att ta fram (och ta av oss) alla äckliga kläder och packa dem i en säck. Här skulle tvättas i maskin.

Cykling längs Rehn med siktet inställt på Koblenz

Annalena på självutnämnt (och efterlängtat) tvättuppdrag.

 

Kollar in stan och njuter av kvällssolen (ÄNTLIGEN SOL) vid Rehn.


Total sträcka dag 8: 90km

Total tid i sadeln dag 8: 4:45h

Bäst idag: Frukosten följd av klungkörningen

Sämst idag: Min knarrande hälsena

Roligast idag: Axelssons tandkräm och tandborste i cykeltröjan. 

Totalt antal punkor hittills: 11st

 

Tags:

Comments are closed

Blogarkiv
Blogkategorier