Explore Varberg

Söndag 19 april 2015

Igår var en kul dag med mycket kanadensarpaddling genom olika sjösystem i vacker natur. Filmen jag och kris tänkte kolla på på kvällen såg jag fem minuter på innan jag somnade. Idag väntade ca 33km downwind och jag undrade om kroppen skulle orka. Utan att titta i spegeln kände jag påsarna under ögonen. Kompisen Anders, som var med igår, skulle hänga på idag med och han hade tydligen fått svepa några kaffekoppar för att komma igång på morgonen.

Det var Kris och kompisarna Lina och Helena som skulle kita i Varberg/Björkäng eftersom detta ställe skulle passa de nordliga vindarna väl. Dessutom är här oftast lugnt/inte så många som kitar jämfört med övriga ställen i Varberg, vilket är skönt när man är nybörjare. Synd för mig och Anders att Björkäng ligger ytterligare någon mil söderut jämfört med Apelviken. Plötsligt blev den planerade downwinden en bit över 30km istället för 20km som jag initialt föreställt mig. Men men, en lång dw blir mer som ett äventyr och sänker man bara tempot något och tar med några fler Snickers så funkar det.

varberg_5
Isätt på stranden vid Videkärrs hamn. Dubbeln har fått sjyssta höftfickor. Foto: Kristin Levemyr

Tjejerna släppte av oss vid Bua/Ringhals – Videkärrs hamn. Den ljumna vinden i Mölndal var som bortblåst och hade ersatts av en riktigt kall vind – brrrr! Två lager på rumpan under torrdräkten och ett lager på överkroppen. Neoprenpougies på paddeln och en buff på huvudet fick räcka. Det var max 10C i luften och ca 7C i vattnet. Idag var det min Epic dubbel som vi skulle paddla och till min stora glädje ser jag att Epic-Anders stoppat dit ’höftskydd’. Det är små väskor i neopren som sitter fast på sidorna i cockpit. I dessa kan man stoppa i en till tre bitar hårt skumgummi och på så vis tighta till cockpit runt höfterna. En bit räckte för både mig och Anders och jäklar vad skönt jag satt nu! Fick mycket bättre kontakt med skin och kunde styra och stötta med höfterna.  Ett hett tips till er alla som känner att ni åker runt i cockpit!
Satte i och paddlade iväg. Det blåste uppskattningsvis 8 m/s N-NV. Tog mycket höjd i början för att komma ut från land och på så vis få vågorna i bra vinkel mot oss. Efter ca 30 minuter vänder vi söder ut och börjar surfa lite. Släpper dock många vågor och satsar bara på dem som är lättfångade. Det var en lång sträcka vi hade framför oss och det är dumt att bränna för mycket energi så tidigt.

varberg_1
Anders ‘slappar’ under en av surfarna.

Efter 1h från isätt rastar vi. Ingen termos-fika med kanelbullar direkt utan snarare att vi trycker i oss varsin Snickers, dricker lite vatten och så är vi iväg igen. Vinden har nu ökat märkbart och vågorna börjar se riktigt fina ut. Får några riktigt fina surfar och då och då ser jag tillfället att länka. Ligger runt 14km/h i surfarna och när vi länkar är vi uppe i som mest 18km/h. Försöker hitta ett jämnt tempo utan att hamna i uppförsbackar och emellanåt går det bra. Men jag tycker det är tufft att paddla dubbel effektivt och energisnålt. Idag krävdes att vi låg på ca 11km/h för att hyfsat enkelt fånga vågorna. Efter varje kortare stopp vi gjorde eller uppförsbacke vi hamnade i fick vi börja om från början.

?????????????
Fika och selfie tajm

Jag hade under bilresan beskrivit för Anders om fördelarna med att sitta i baksätet. Huruvida man ser en spolning som för-eller nackdel är nog upp till varje enskild surfskipaddlare. Anders fick sin beskärda del han med och efteråt sa han att det var lite kallt trots torrdräkten. Vid ett tillfälle blev vi faktiskt båda spolade och det var helt klart största spolet någonsin för mig. Vet inte vad som hände riktigt. Tyckte jag försökte avbryta fånga-vågen försöket i tid men hyfsat stora vågor från två olika håll spolade plötsligt över oss och jag känner hur skin nästan sjunker, hur aktern är lägre än fören. ’Vi sjunker ta mig tusan’ tänker jag. Jag fick min cockpit fylld och Anders…ha ha ha ha ha…han berättade sen att han hade haft vatten upp till armhålorna en lång stund.

varberg_2
Skön surf där dubbeln gör en ubåt

 

Mitt för Varberg tycker jag att skin slingrar sig och vi har svårt att komma på surf. Har för mig att folk säger att det ofta är lite stökigt utanför Varberg. Längre söderut blev det sedan bättre igen. Dock börjar vi bli trötta nu, klockan visar på 2,5h. Anders ber mig uppskatta hur långt vi har kvar. Ca 30 minuter ropar jag. Paddlar förbi Läjet, Köpstaden och Galtabäck och jag ropar till Anders – Ser du stranden där borta. Han ropar tillbaka – den som ligger i fjärran?  Stranden kommer aldrig närmare känns det som och när det grundar upp går sin trögt. Men tillslut når vi land och då stoppade tiden på 3,5h. Kris och de andra tjejerna är påklädda och vill grilla. De hade haft lite väl mycket vind och åkt på några rejäla flygturer. Så fort vi kliver i land blir vi kalla och byter om så fort det bara går i snålblåsten. Burrrrr!  Det blir sen grill bakom en av kitarna som tjänar som vindskydd. Trots detta är det kallt och det ryker ur munnarna på oss. Kaffet och bullen tar vi i bilen.

varberg_4
Äntligen framme vid Björkäng. Foto: Kristin Levemyr

 

När Kris rattar bilen hemåt blir det efter en ganska kort stund mycket tyst i baksätet. Anders och tjejerna sover/vilar och verkar inte ha så mycket energi över till småprat. Jag känner mig själv trött i kroppen men alla intryck gör mig uppspelt. Det är så jäkla kul att paddla downwind, jag älskar det verkligen!