En oförglömlig dubbeltur

King & Queen del 2 – söndag 8 oktober

Lördag kväll
Sommarstugan var full med folk som lagade mat, svettades över wooken och pratade om dagens sköna vågor. Tack vare de två borden kunde vi få 20 sittplatser – hur trevligt som helst. Och senare på kvällen när det blev dags för efterrätt och kaffet började kokas gick någon propp. Torbjörn Strand fixade såklart biffen ihop med mina föräldrar per telefon och mig som koordinator och det visade sig vara två proppar till två faser som gått. Härligt teamwork! Och precis när vi dragit igång kaffekokandet i sovrummet istället och jag skulle plocka fram cheescakesen ur frysen så fick jag en trevlig överraskning. Då plötsligt blev det födelsedagssång och födelsedagstårtor istället. Snygga tårtor med tryck på – och det var jag på trycken – ha ha! Sicka egotårtor! Tack Michelle och Kent-Ove som fixat detta.

Kris och hjälpredor fixade wook till ett helt kompani. Marita lät sig väl smaka.
Sicken tårta!

Kul fest men skönt att få gå och lägga sig. Avslutade kvällen med att rådda ihop logistiken inför morgondagens dubblerade och downwind. Prognosen såg ruggigt bra ut. Sol och ca 11 m/s nordväst – perfekt att paddla från sommarstugan ner till Ringhals. Öppet hav ca 20km – kunde inte bli bättre. Och både mamma, pappa och Lillian erbjöd sig att hjälpa till med både fika och skjutsande.

Söndag morgon.
Solen sken och det var en fin morgon. Ingen vind än så länge men den skulle komma även om det var svårt att tro. Frukost med en norrman som åt sill på gröten och en skåning som åt choklad på gröten. Skulle någon svensk då mixa både sill och choklad på gröten eller?

Någon valde choklad istället för sill på gröten.

Ringhals ligger inte direkt i grannskapet så det blev några som fick offra sig och köra dit med bil och släp för att sedan komma tillbaka, en nätt liten resa på 10mil. Vi var fem dubbelpar och fyra singlar som skulle paddla och när vi bar ner våra skis till havet hade mycket riktigt vinden kommit igång – frisk och fin. Körde gemensam start i lilla sundet och siktade mot Malös västra spets som rundning. Bak i min Fenn Elite S dubbel satt ingen mindre än Einar Kjerschow och det kändes ju naturligtvis bra. Evy och Trent körde deras Epic V10, Bjarne och Göran paddlade en CS Zest, Anders Saeboe och Pedro liksom skånetjejerna Camilla och Jenny satt också i en CS Zest.

Fem dubblar och fyra singlar gör sig redo

Vi satte av och ganska snart började det komma en del vågor i sidan. Jag filmade lite med GoPron och försökte komma nära alla paren. Det var lite svårt med Anders och Pedro då det var snabba men tillslut var vi i kapp dem och jag kunde fånga dem på bild. Vid det här laget var vi på Malös utsida och vågorna började på nytt att bygga upp. Lagom till GoPro batteriet tog slut var det skön höjd på vågorna och kepsen åkte på istället och nu började vi köra på riktigt. Vågorna var dock snabba och jag blev snabbt ganska trött.

fem dubbelpar redo för äventyr
Evy och Trent kör på fint
En av de mindre spolningarna Einar fick där bak

Var lite försiktig i början och släppte det mesta men Einar började då ta kommandot från baksätet och jag fick skärpa till mig. Lärde mig snart vad vi som dubbelpar kunde fånga och skulle släppa och det gick bättre och bättre. Einar kom då och då med några enkla tips och det var bara bra och kul. Vid det här laget var vågorna upp emot 1,5m och vi fångade mer och mer och lyckades även länka en hel del. Det var otroligt vackert på havet med blått hav och blå himmel, gyllenbruna klippor i fjärran och….Ringhals. Kanske inte så vackert men ett jäkligt bra landmärke. De sista 40-50 minutrårna var det riktigt bra våghöjd där några av vågorna var säkert två meter och det var såklart magnifikt när vi fångade dem. Det blev väldigt många ‘tjihooooo’, ‘yeaaahhh’ och ‘yipppiiiii’ kan jag säga. Det blev nästan lite vardagsmat med surf i två metersvågorna. Vid ett tillfälle när vi fångade en surf slog vågen över Einar och jag kände hur hela skin plötsligt bromsades in kraftigt. Jag vände mig om och såg Einar sitta med vatten upp till hakan, vågen formligen slog honom i bröstet och han lättade lite ur sitsen. Då kändes det skönt att det var just han som hade leashen på sig.

Det roliga tog slut men även energin var på upphällning kände jag så det kanske var lika bra. Glädjeropen avtog på slutet i takt med att vi blev trötta och vattnet närmare land blev stökigare och mer svårsurfat. Tuffade in Bua/Videkärrs hamn efter ca 1.20 eller hur det nu var. Einar sa något om att vi snittat 13,5km/h på de 20 kilometrarna. Kul! Det här var helt klart en av de häftigaste dubbelturer jag har varit på, kommer aldrig att glömma det. Inte lika blöt som förra årets ‘Wet ride’ med Siven men då hade det varit betydligt stökigare.

Inte allt för långt efter oss kom Anders Saeboe och Pedro, verkligen bra kört av dem. Och de var givetvis själaglada, tror aldrig jag har sett dem så upprymda förut. Och så visade det sig att Anders GPS klocka hade regnat ett max på 27,8km/h. Vilken pangsurr de måste ha fått på! Och inte allt för långt efter dem kom Trent och Evy och även de var i sjunde himlen. Vilken lycka!

Mycket mycket glada

Det dröjde ett ganska bra tag men sen så kom Bjarne och Göran och skånetjejerna inpaddlandes. De hade nog haft det lite tuffare men hade ändå njutit av äventyret av att vara på havet en sådan här dag. De fyra singlarna kom också inpaddlandes så småningom där några hade haft det lite tuffare än andra. Fika i lä bakom sjöbodarna i solen, riktigt kungligt. Mamma dukade upp smörgås- och majbuffé och Lillian hade bakat sin berömda sockerkaka. MUMS! Fy Fasen vilken bra dag det hade varit. 100%! Och vilken helg! Vilken utdelning!

Blöt och glad Göran
Glada, mätta, varma och belåtna. Camilla, Trent, Evy och Einar.
Ett surfskislagfält!