Äntligen stora förhållanden i Kalmar

Written by Levemyr -

on May 30, 2015

Kalmar Wave Challange 2015-05-30

Säsongens första cuptävling – Kalmar Wave Challange- gick av stapel idag. Förra året arrangerades tävlingen för första gången där Hans Widell och Eva Egnell med funktionärer bjöd på ett fantastiskt arrangemang. I år blev det ännu bättre och än mer påkostat. Även vågorna var mycket bättre, kanske måste jag få samma telefonnummer till vädergudarna som Hans och Eva verkar ha fått tag på?

Fredag eftermiddag:
Med fyra höglastare och mammas gardinstänger fick vi på fem skis på bussens tak. En sjätte hade nog också gått om vi haft ett par höglastare till men eftersom vi bara var fem så var det inte aktuellt. Rullade iväg från stan runt 17 och fastnade givetvis i fredagstrafiken. En egen surfskifil på E6an söder ut har de tydligen inte fixat till mig ännu. Det blev snart tjat i bilen om mat, kaffe, bulle, smörgås mm och första stoppet blev Varberg. Andra stoppet blev i Ljungby där vi åt tråkig och dyr värdshusmat. Så är det att åka med fyra vältränade grabbar – ständigt hungriga.

Skönt med plats för fem skis på taket.

Rullade in i Kalmar runt 22 och Joel och jag gled in på Best Western med min gratis-natt kupong jag vunnit förra året, najs! SÅ lyxigt att bo på hotell! Somnade i de sköna hotellakanen med ett pirr i magen. Skulle prognosen hålla? Minst 8 sekundmeter från syd var utlovat. Skulle det äntligen bli ett riktigt surfskirejs, ett sådant som får själen att slå frivolter?

Lördag
Intog lyxig hotellfrukost tillsammans med Johan, Sofia och Tommy Karls – kul att träffa surfskifolket igen! Skulle pressa egen juice men den rangliga juicepressen välte och jag fick allt på benet. Skönt! Joel och jag knatade sedan ner till hamnen i regnet medan Trent, Jensa och Jakub tog bilen från det andra hotellet. Jag hade naturligtvis sett till att tipsa dem om ett annat hotell än det jag och Joel skulle bo på. Smart va? 😀

Registrering, goodiebag, paj, vanlijsås och kaffe – och mingel givetvis. Vi var ca 40 paddlare och lägg på alla hangarounds på det. Alla verkade förväntansfulla och det var bara Marran som var besviken över att det var regn och rusk. Hur många går i bikini då liksom? Packade skis på släp och rullade ut över bron mot Öland och Mörbylånga. Från bron såg vågorna futtiga ut men ack så fel vi hade skulle det visa sig. När vi kom fram regnade det fortfarande av och till och alla tryckte i bussen in i det längsta. Skepparmötet hölls inomhus i en campingbyggnad där startprocedur, säkerhet och banbeskrivning gicks igenom. Starten blev framskjuten något eftersom följebåtarna som var på väg från Kalmar fick det lite motigt i vågorna och tog längre tid på sig än beräknat. Hur bra låter inte det liksom? Hur pepp blir man inte? Jag bara längtade till starten givetvis och innan det var dags hann jag prata några ord med Carola Cordes som kommit hela vägen från Tyskland. Kul!

Är du vaken Joel? LIte paj kanske?

Starten hölls vid Mörbylångas camping – riktigt fint ställe för en surfskistart!

Så äntligen dags att ge sig ut och värma upp. Det blåste uppskattningsvis 10m/s och det var en härlig syn att se 40 pers på vattnet surfandes hit och dit. Så ljöd båttutan och det var fem minuter kvar. Tog några surfar till och vid andra tutet började jag dra mig bort mot startlinjen. Plötsligt ser jag hur startfältet sticker iväg. WHATTA!? Vi var flera som blev lika förvånade men vi började givetvis paddla efter. Efteråt fick vi höra att tutan gått sönder och att startfältet börjat driva i vågorna och folk börjat ropa –Starta starta starta, och det kanske var lika bra. Jag tyckte det var ganska skönt att slippa den där startrushen och kom in i mitt eget race direkt. Surfade på fint i början i lekfulla vågor. Efter ett tag inser jag att jag måste hålla höjden och skråa mer. Tappar fart eftersom jag inte kan surfa lika mycket och det känns som om hela världen paddlar om mig. Efter ännu ett tag ser jag surfski-Leif närma sig på min vänstra flank och jag får nästan panik. Nu är det dags att börja paddla. Slutar skråa och försöker surfa och snesurfa istället och det ger direkt resultat. Leif försvinner ur min periferi och jag blir något lugnare. Så ser jag Svenne komma susandes förbi mig och jag får försöka gasa än mer. Min puls ligger nu på stadiga 178 och jag närmar mig mjölksyratröskeln. Vågorna växer och är nu upp emot 1,5m – riktigt sjyssta! Men det är inte helt enkelt – jag upplever att det är två vågsystem och dessutom måste jag fortsätta hålla lite höjd. Jag surfar ändå en hel del men länkar inte så mycket som jag önskar. Kände mig lite rank emellanåt och vågade inte pressa på utan stöttade något istället. Började plötsligt längta efter att sitta i en Swordfish. Det var emellanåt riktigt sjyssta nerförsbackar – nästan lite hissnande och vid något tillfälle länkar jag fyra vågor och är uppe i 20km/h – Tjihooooo! I starten var jag varm men nu med vattnet sprutandes blir jag skönt avkyld.

Närmar mig Svenne och Fredrik igen men vid inloppet till Kalmar vinner de på mig plus att två andra killar susar förbi mig. Min halvdåliga känsla om dagens prestation sjunker än mer. Idag har jag känt mig som en nybörjare. Ser framför mig hur Carola står i mål, nyduschad och hon har till och med hunnit lasta sin ski på bilen. Positivt tänkande? Segar mig sista 500m i motvind in mot mål och avslutar den 16km långa banan på 1.18. En kort stund efter målgång kommer Jakub upp bakom mig. Han hade legat nära bakom länge men till skillnad från förra året kom han inte om mig i år. Som tusan – lite oväntat faktiskt. Och Anders Abrahamsson lyckades jag hålla undan denna gången också – med lite större marginal än i Fjällbacka- phiew! När jag fått upp min ski och börjar gå bort mot släpkärrorna ser jag Carola komma inpaddlandes. Som tusan igen! Jag var helt säker på att hon skulle vara före mig. Carola som inte paddlat så värst mycket downwind tidigare hade haft en kul dag på havet i de stora vågorna. Jag tycker hon gjorde riktigt bra ifrån sig med tanke på hur lite erfarenhet hon har av större förhållanden. Hade det varit platt hade hon piskat mig rejält.

I herrklassen hade det varit riktigt jämt mellan Tommy gudfadern Karls och Steffen Burkhardt från Tyskland. Segern gick tillslut till Steffen som fick några surfar på Tommy och målade med 17 sekunders marginal. Tre blev Paul och fyra Ola – snyggt jobbat killar! Efter att ha pratat med många insåg jag att jag inte var den enda som tyckt det varit lite svårt idag och flera stycken delade min frustration över att inte kunna utnyttja de härliga och stora vågorna bättre. Och med resultatlistan i min hand såg jag att jag inte hade mer marginal till herreliten än vanligt – så jag får väl försöka vara nöjd, i alla fall lite. Jag fyllde min ski endast en gång och det är något jag är nöjd med. Fick bara några få broachar och inte allt för många tvärstopp. Fick i princip alla surfar jag satsade på så med detta får jag väl ge mig ett G för dagens prestation.

Tog en efterlängtad och värmande och dusch (hur lyxigt är inte det?) åtföljd av styrkande kycklinggryta. Prisutdelningen drog igång men inleddes med att arrangörer och inblandade paddlare informerade om de incidenter som skett under loppet – med syfte till att ge alla deltagare samma information samt att dela med sig av sina erfarenheter. En kvinnlig deltagare tappade sin ski då hon gick runt. Hennes leg leash hade kopplat ur sig under en tidigare vurpa och skin stack iväg. Men kvinnan som tack och lov hade en torrdräkt på sig behöll lugnet och ringde följebåten. Följebåten kunde dock inte se henne varvid hon drog sitt bloss och kunde snabbt bli upphämtad. En annan deltagare påträffades i vattnet av två paddlare. Han kom inte upp i skin ski men verkade lugn. Det var tydligen lite svårt att påkalla räddningsbåtens uppmärksamhet, vilken redan hade två skis på släp, eftersom vågorna var så pass stora men tillslut kunde den tredje personen plockas upp.

Tävlingen bjöd på ett dignande prisbord och jag fick 5000kr och ännu en hotellnatt – tjihoo! För pengarna lovade jag att köpa kaffe och bulle till de fyra hungriga grabbarna i bilen och en PLB (Personal Life Beakon) till mig själv – en ganska billig livförsäkring enligt min mening. I surfski är marginalerna emellanåt små och med en PLB ökar man helt klart på chanserna att bli räddad – om oturen och olyckan skulle vara framme. Det går aldrig att gardera sig helt från en surfskiolycka med tanke på hur många parametrar som spelar in och en PLB är något jag tänkt länge på att skaffa.

Två glada pristagare. Foto: Trent Victor

I skrivande stund sitter jag i bilen på väg hem. Hallands gula rapsfält fladdrar förbi utanför fönstret, vindkraftverken snurrar och jag hör grabbarnas sköna och underhållande tjôt i bakgrunden. De goa goa Västkust Surfskigrabbarna! Precis nyss vann jag vår tävling – bästa surfskilåten – efter utslagstävling mot Trents son, som inte ens är med i bilen. Tack Evy för ditt låttips (Waves – Robin Schulz) och mums för Sail – Awalonation. Kanelbullarna jäser gott i våra magar och när jag blundar ser jag bara långa nerförsbackar på havet.

De goa Västkust Surfskigrabbarna med vinstbullarna.

Ett enormt stort tack till Kalmar Surfski för fantastiskt arrangemang. Det är positivt för surfskisporten och ni sätter en fin surfskiprägel på Kalmar. I’ll be back! Näst i tur att arrangera cuptävling är vi i Göteborg som ska dra igång tredje upplagan av Vågryttaren. Välkomna till goa Götet och förhoppningsvis får vi sol, friska vindar och rejäla salta vågstänk. Sean Rice kommer göra oss sällskap så passa på och var med och se en mästare paddla.

Vi ses!

Emma vid tangenterna – en glad dubbelvinnare.

Mer info om tävlingen – resultat och bilder mm