Mecka din egen sittdyna

Jag reder ut varför, hur och när man behöver ha någon slags sittdyna i sin surfski. Häng på!

Vi har alla olika form på våra bakdelar, ä.k rumpor, och i kombination med att surfskis ser olika ut i cockpit och hur man paddlar kan det ibland vara behövligt med någon slags sittdyna. För min egen del finns det tre själv till att jag har en sittdyna:

  1. Jag har hittills suttit i Fenn surfskis och dessa är ganska djupa i sittbrunnen. Även Dawid Mocke kör en tunn sittdyna i sin Fenn Glide just för detta. Ju högre upp man sitter ju bättre paddelisätt får man. Men desto högre blir tyngdpunkten. Med dynan kommer man upp något, vilket man kan ha råd med eftersom Fenn surfskis är ganska stabila relativt sin bredd.
  2. När jag roterar i ett kajaksäte eller i en surfski så är det något som rör sig över mina sittknölar. Det låter, det gnissar och efter ett tag får jag jäkligt ont. Det enda som kan avhjälpa detta är en rotationssits (funkar i vanlig kajak) eller en dyna. Jag kör dyna i både min racingkajak och i min surfski. Avhjälper problemet till 100%!
  3. Ovanför min svanskota längs ryggraden petar mitt skelett/ryggrad ut något vilket gör att jag efter en stunds paddlande får skavsår då skinnet nöts mot sargen/skrovet. Det svider duktigt i duschen efteråt och det blir fula ärr. Med min dyna blir det en mindre distans mellan rygg och skrovet.

 

Hur ska dynan se ut?
Det finns standarddynor man kan köpa från till exempel Mockeshop. Dessa är tunna, relativt styva och har en baksida med självhäftande klister. Dessutom har de hål för sittknölarna. Bra att veta om dessa är att du bör låta bli att klistra fast den i din surfski. Det är ett helvete rent ut sagt att få bort den den dag du inte vill ha den där längre. Eller vad säger du Evy?

Även Dietz har dynor i olika tjocklek med hål för sittknölarna.

Jag gillar att ha hål för sittknölarna. Det känns skönt helt enkelt och jag höjer inte min sittposition lika mycket som jag hade gjort utan hålen i dynan. Men det är givetvis en smaksak. Om man inte vill köpa en dyna så kan man enkelt mecka sig sin egen dyna med hjälp av något material likt liggunderlag.

Jag har hittills gjort mina dynor något tjockare baktill med syfte att komma fram med höften något, att hamna i attackposition. Kan hända att det har att göra med Fenns djupa cockpit, eller så har det med min anatomi att göra? Det funkar i alla fall bäst för mig.

IMG_2798

En av mina många dynor. Här har jag satt på en extra bit liggunderlag på baksidan – på bakre delen, se den rosa delen.

Personligen gillar jag att rotera och glida på min dyna varvid jag beklär den med ett ark bakplåtspapper i teflon. Finns lite över allt att köpa, jag har köpt mina på Clas Olsson, ca 40kr styck. Det glidiga slits dock med tiden och jag brukar få byta ut det någon gång per säsong. Inte alla gillar att sitta glidigt. Vissa surfskicelebriteter hävdar att man inte ska sitta på glidig dyna utan att man snarare glider i sina paddelshorts istället. Gör det du tycker passar dig bäst! Jag kör paddelshorts (dubbeltyg) ovanpå mina paddelkläder om jag har paddelkläder i strävare material. Paddelshorts plus gliddyna ger ett jäkla glid 😀

 

Fäst dynan
Jag använder kardborre med dubbelhäftande tejp, ca 5 cm bred och någon decimeter lång. Har provat några olika varianter och den här funkar bäst helt klart. Finns på Kjell & Co för en hundring metern, eller en femtilapp för halvmetern. På det här viset kan jag enkelt flytta dynan framåt eller bakåt några centimeter. Och den sitter där den ska även då man går runt i vågorna.

 

Gör själv guiden.

  1. Skaffa en färdig sittdyna och gå till steg 6. Eller gå till steg 2.
  2. Ta en bit liggunderlag av valfri sort och klipp till en 32×28 cm fyrkant.
  3. Runda till enligt bilden.IMG_2801
  4. Klipp till hål för sittknölarna, ca 5 cm i diameter. Fastställ dess positioner genom att sitta på dynan på golvet med spetsiga knän. Känn efter med fingrarna vart dina sittknölar är, håll och klipp ett litet hål för ena knölen. Fortsätt att känna och klippa i små steg tills du är nöjd med båda hålen.
  5. Om du vill ha glid, klä din sittdyna med teflonduken. Annars gå till steg 6. Använd silvertape och fäst duken på baksidan av dynan. Tejpa undersidan på dynan så att inget vatten kan ta sig in innanför tejp och duk.
    IMG_2799

    Framsidan med teflonduk

    IMG_2800

    Baksidan med teflonduk fäst med silvertape. kardborre fastsatt med dubbelhäftande tape.

  6. Fäst ca 1 dm av kardborret under dynan. Använd helst den hårda delen av kardborret.
  7. Rengör cockpit ordentligt för att den dubbelhäftande tapen skall fästa ordentligt.
  8. Fäst ihop kardborret, måtta in dynan, ta bort skyddet på den mjuka delen av kardborret och kläm fast dynan i cockpit. Var noga med att få fast kardborret i mitten av cockpit. Viktigt är att få dynan en bit upp mot ryggen. Alternativ provsitter du dynan i cockpit innan du klistra för att skaffa dig ett hum om ungefär vart den skall sitta.
  9. Sitt gärna en stund på dynan för att få klistret att fästa ordentligt i cockpit.

Dynan på plats i surfskin. Märk dess position!

Färdig!

Göteborgs Paddelrace – platt och stökigt

 20 maj 2016

21km stökvattenspaddling. Inte plattvatten, inte vågor utan bara stökigt, strömt och skitigt. Varför? Folk säger att det är bra att köra race, att får tävlingsfart i kroppen. Jag körde loppet för några år sedan och kan väl inte säga att det gav mig mersmak. Men initiativet är trevligt och många av surfskivännerna kör. Och så är gratis, enkelt och lite skön tävlingshets. Tryggve N och jag äger numera en fin Fenn Elite S dubbel ihop ( i carbåååån) och tyckte det kunde vara kul att testa den. Anders Karlsson och Urban Vedberg kom också i en dubbel och det var kul att få fajtas lite mot dem även om vi förlorade fighten.

Starten gick vid TV-huset kl 9.00 och Siven tog starten ganska så enkelt. Vi hängde på honom som nummer två fram till Älvsborgsbron men sen blev vi omkörda av Anders och Urban. Till en början kändes det bra tyckte jag. Men efter halva loppet märkte jag hur pulsen gick ner. Jag brukar kunna ligga och mala på i runt 165-170 men nu var pulsen nere på 155. Försökte dra på men då knorrade Tryggve bakom mig. –Ta långa och tunga drag ropade han. Han hade större paddel än mig och mer van vid slätvatten. Jag är mer van vid högre frekvens och har nog svårare att få ut mycket kraft i varje drag. Så ja vi var väl lite osynkade. Men vad gör det!? Det var kul att få genomföra loppet med Tryggve där bak och jag hade trötta muskler dagen efter.

IMG_2786

Än så länge i ledning men sen änna sket det sig

Siven paddlade på imponerande 1.40, ensam. Vi var dryga 4 minuter efter. Och ca 40 sekunder efter Anders och Urban. Det blev ett bra träningspass och helt klart kul att testa dubbeln. Pratade med flera stycken efter racet och många sa att de upplevde det stökigare än man kunnat förvänta sig. Och det var bra fart i strömmen ut ur älven. När vi paddlade förbi Tingstad norrut höll vi någonstans 9-10 km/h. På vägen tillbaka gick vi i ca 14km/h. Här blir det väldigt viktigt att veta vart i älven man skall ligga märkte vi.

Göran Larsson och Jakub Cvach spänstade efter loppet iväg till starten på Göteborgsvarvet för att göra en dubbel. Kan inte säga att jag var avundsjuk.

 

Se resultat mm på www.paddelrace.se

IMG_2787

Markus Grip och Göran Mattson kämpar på

Rapport från Surfski Spring Camp 2016

6-8 maj 2016

I år blev jag tillfrågad att vara instruktör på Spring Camp och beslutet att vara med var inte så svart att fatta eftersom stället för campen skulle vara vid fina och vågvänliga Skälderviken utanför Ängelholm samt att många av mina surfskivänner också skulle dit. Och jag gillar ju att få förmedla surfski till intresserade människor. Tidsbristen brukar vara det som gör att jag emellanåt avstår men den här gången ville jag verkligen ta mig tid, att testa på att vara instruktör på Spring Camp.

Vi var fem som susade ner i surfbussen på fredag morgon. Med ca 20 mil att åka gick det ganska fort förutom stoppet på Killingsholmen där vi lastade på ytterligare två skis på taket. Och så ett kaffe- och glasstopp på det. Det är ju ett måste när det är runt 25C ute, solen skiner och det är en av de första fina sommardagarna på året. MEN jag måste berätta att när jag mötte upp Teresia vid min bil tidigare den morgonen, närmare bestämt 07:10, så var det frost på bilen.

Vi var någonstans runt 60 delatagare på Spring Camp och de flesta bodde i de olika stugorna i Klitterbyn vid Råbocka Camping. Fina stugor helt klart. Stranden låg en bit bort så det blev en del kånkande med surfskis upp och ner från stranden. Men det är ju ett smärre I-landsproblem anser jag. Speciellt när man har en ski som väger ynka 10kg. Nästa gång får vi kanske dressera en jycke och låta den vara surfskivakt på stranden nattetid – så slipper vi släpa våra skis.

sc_beach

Gôtt på playan! Foto: Trent Victor

Lunch och info. Presentation av coacherna. Paul, Marran, big Ola, kära Evy, Karolina, Leffe och jag utgjorde coachstaben. Killarna lika kralliga som vanligt. Hörde något om en kettle bell à 78kg som lyfts många gånger i vinter – någonstans på ostkusten. Leif och jag skulle dela på instegspaddlarna medan Evy och Karolina skulle ta hand om nybörjarna, alltså de som knappt suttit i en ski. Funderade för mig själv en stund och kom fram till att jag fått bästa segmentet på hela kursen. De som paddlat något år eller så – givetvis fullproppade med frågor, ambition, energi och nyfikenhet. Och de flesta borde inte ha varit på Camp innan. Det borde inte bli svårt att inspirera, lära och roa dessa människor?! Fast med en prognos på 0 m/s tre dagar i rad var jag nog allt lite orolig, jag skulle kanske få gräva djupt i min kunskapsbank?

sc_evy_beginners

Evy börjar tryggt på land med nybörjarna.

Första passet och jag drog på mig torrdräkten. Det kändes inte så skönt i värmen och solen. Men 7C i vattnet leker man inte med, speciellt inte om man planerat att göra en massa reentries. Pratade först om strandvett – alltså hur man bär en surfski på stranden och hur man placerar den på sanden, vilket kan vara knepigt om det blåser lite eller mer. En strand är ofta exponerad för vind med sina stora ytor så man får passa sig så att det inte blir kaffeved av sin kära surfski. Vidare övade vi på grunderna i paddelteknik (rotation) och gick sedan vidare på reentry och kamraträddning. Folk var riktigt duktiga och hade memorerat de tricks jag lärde ut. Eller så kunde de redan från början? Oavsett så visste jag nu att det skulle vara lugnt att ta ut folk på vattnet.

Middag, en fantastisk solnedgång och lite gott att dricka. Riktigt glassigt! Somnade skönt efter att ha planerat upp morgondagen ihop med Evy och Karolina.

sc_trent

Solnedgången med Trent och Anders

Lördag –  en ny dag med nya möjligheter

Frukost och sen på med neoprenet. Idag ville jag inte ha torrdräkten, olidligt helt enkelt. Det var dags att köra en lektion för alla tjejerna och det var riktigt mäktigt att samla ihop oss på stranden och räkna till 22 st. Evy körde lite paddelteknik på stranden och på vattnet. Sen gick jag igenom hur man beter sig med en 6,5 m lång surfski när man står på stranden och skall ut i vågorna. Vi avslutade med att gå igenom beach start med efterföljande stafett där jag som stod på stranden avundades de som fick leka. Stafett är ju skitkul rent ut sagt. Att kunna beach start kanske inte är det viktigaste i surfskilivet men ju mer olika saker man gör med sin ski ju säkrare blir man kring hantering, balans och att sitta i den. Och rätt som det är hamnar mina adepter på Apelvikens strand med vågorna som rullar in. Då vet de hur de ska göra även om de säkert skulle överleva utan kunskapen.

tjejorna

Nästan alla tjejorna på Spring Camp

Lunch, byta om och dags för nästa pass. Det var ett ganska stort gäng som drog iväg på en 25km lång downwind, från Mölle till Arild. Det visade sig bli en lång tur med plattvatten och lite motvind. Med min grupp gick jag igenom grunderna i downwind – en stunds teori på stranden. Gick igenom hela rasket – från att få upp farten, välja våg till hur man försöker surfa med vågen så länge som möjligt. Det blir ganska många detaljer för den oinvigde och jag avslutade med att repetera det viktigaste: Nummer ett, man måste hålla en viss grundfart för att fånga en våg, det räcker inte att fikapaddla. Nummer två: börja accelerera tidigare än du tror och ge ditt försök max 6-7 paddeltag.

sc_dw_basics

Downwind basics med min grupp. Foto: Sven-Erik Svensson/HD

Fortfarande ingen vind att tala om så jag visade gänget hur man kan träna för att enklare fånga vågor. Att fånga en våg kräver i regel att man får upp en bra frekvens och kraftfulla tag. Övar man mycket på detta blir det ingen nyhet att behålla paddeltekniken trots ökad frekvens när det väl är dags. Jag visade en tabataintervall där man paddlar max i 20 sekunder, vilar i 10 sekunder. Upprepa åtta gånger innan vila. Kör sedan åtminstone tre sådana set. En annan variant är att köra starter – väldigt triggande om amn är flera stycken som försöker inför varje start ligga på en jämn linje. En start består i att paddla max i ca 15 -20 sekunder, vila ca 1 min. Vi hade faktiskt några mindre vågor med oss i ryggen och efter starterna provade jag själv att leka lite i vågorna, fånga några här och där. Övergång från intervall till lek var i princip noll. Hoppas att de andra tyckte det var lika solklart som jag J

Vid middagen senare var det ganska många stolar som var tomma. Vart var downwindgänget? Så småningom kom de instapplandes och många var rätt trötta. För min del var det dags att trötta ut mig lite på ett eget kvällspass. Släpade med mig Eva E och vi körde en CS Vault Intervall session – riktigt trevligt och ganska jobbigt i solnedgången.

Söndag och sista passet.

Jag bestämde att vi skulle köra en downwind även om det inte var någon vind. Det finns en hel del moment att gå igenom och lära ut även om man inte har vågor. Det finns en hel del saker att tänka på när man är dw-grön såsom klädval, säkerhetsutrustning, logistik, energi, vätska och sist men inte minst hur man skall formera sig om man är fler än två personer. Vi hade bestämt med Karolina och Katarina att möta upp oss bortanför Veibystrand och alla skickade med ombyteskläder, spännremmar, vätska och energi i bilarna. Sedan satte vi av och formerade oss till en början två och två med orden ’Never leave your wingman’ inpräntat. Men efter ett tag blev det istället en social tur med bad, prat och tekniktips. Det var liksom spegelblankt på havet och jag ledsnade på att ligga först och tråka i min ensamhet. Det blev en stor och härlig klunga istället och jag tog som en utmaning att försöka tipsa varje deltagare om något. Till exemepl att vissa borde klä sig i starkare färger.

sc_dw

En rafflande downwind…not. Men vi hade det trevligt!

Spring Camp avslutades med att jag tryckte i mig fem Bullens Pilsnerkorvar med senap och ketchup i solskenet, några koppar kaffe och ett gäng kakor. Jag hade säkert kunnat få ner både sex och sju korvar men det kändes lite åpet. Det är bättre att få mersmak än avsmak. Spring Camp 2016 gav mig helt klart mersmak.

 

Helsingborgs Dagblad var där och skrev. Läs artikeln här

 

 

 

 

 

 

 

Följ med och paddla surfski vid Lofoten/Vesterålen i sommar!

vesteralen_4

Vesterålen – hoppas jag får se det så här.

I sommar går eventet ASKR – Artic Sea Kayak Race (se mer på www.askr.no). Det är ett paddelevent för havskajak men även surfski. På hemsidan står det att det är en kajakfestival där turpaddlare, tävlingspaddlare och nybörjare möts under en social och lärorik vecka. Det finns lite olika paddelaktiviteter under veckan och jag tänker rikta in mig på surfskitävlingen som går 29 juli. Och så hoppas jag på att få uppleva några vackra och häftiga downwinds innan tävlingen. Stället är inte direkt känt för att vara ett blåshål på sommaren men Atlanten är ju där, lite lär det röra på sig är jag ganska säker på. Och tänk er att få glida ut där i kajaken mellan höga berg och små pittoreska fiskebyar. För övrigt så tänker jag njuta av andra aktiviteter såsom snorkla, fiska och vandra lite. Jag har länge drömt om att åka till Lofoten och att få kombinera paddling med andra aktiviteter känns som ett suveränt upplägg för mig. Jag kommer utnyttja något av släpen som går från Oslo för min ski och själv ta tåget till Bodø, färjan över till öriket och hyrbil upp till Vesterålen. Hade först tänkt att göra en road trip dit med min fru men eftersom hon jobbar då så har jag ändrat mina planer.

vesteralen_3

Det är långt, kanske lite omständigt men fasen vad vackert och härligt det kommer bli. Och – är man bekväm går man miste om mycket här i livet vill jag lova. Jag har tidigare varit uppe vid Stadtlandet och paddlat lite ski, knallat upp på någon närbelägen topp och fångat middagen ur havet. Jag gillade det skarpt. Jag älskar ju Norge. Häng på för tusan! Är vi fler surfskipaddlare blir det roligare, enklare och än mer socialt. Och vi kan hjälpas åt med logistik, hyrbil mm. Hör av er om ni behöver mer info på något vis. Jag åker med tåget som går på kvällen 25 juli från Oslo och jag åker hem 1 augusti. Boka plats på www.nsb.no . Om du skyndar dig får du tågbiljett till lågpris: kr 349 per väg. Det finns än så länge några platser kvar på det första släpet på vilket det kostar 1500kr t.o.r för transport av ski. Ta kontakt med Einar Kjerschow (eller mig om ni inte har Einars kontaktuppgifter) för bokning av plats på släp.

Hoppas vi ses! Annars får ni följa med på Surfskidagboken :-)

vesteralen_1

Där vill jag paddla!

vesteralen_2

Kanske något man får se där uppe? Vill man det i sin surfski?

Rapport från vårlägret 2016

15-17 april 2016

Äntligen dags för Einars och min vårsamling! Vi körde samlingen första gången förra året och det blev riktigt lyckat så varför inte köra i år igen? Och i år blev det ännu en lyckad samling där jag fick bekanta mig med flera nya ansikten från både Norge och Sverige och jag åkte hem på söndag kväll flera erfarenheter rikare. Dock är jag tveksam till om jag kommer anamma Einars dunderrecept: sill på gröten. Jag måste erkänna att jag inte ens provade.

Vi samlades fredag kväll på Einars sommarställe tillika ’kursgård’ som ligger på Raftön nära Tanumshede. Bengt S från Stockholm vann priset för mest långväga deltagare och kom in som siste man runt 20-tiden, hela vägen från Stockholm. vad gör man inte för lite saltvatten? Grillen var dock fortfarande varm och stämningen hade stigit i temperatur. Temperaturen var som den brukar i april och det var skönt att gå inomhus när det mörknade. Jag hade förberett ett kortare föredrag där jag med bilder delade med mig av mina erfarenheter från de mästerskap jag har hunnit deltaga i. Vad är viktigt att packa? Vaselin! Hur ska man förbereda sig? Öva strandstart! Vad behöver man göra när man väl är på plats? Öva strandstart :-D.  Jag hoppas att deltagarna fick med sig några värdefulla tips och att jag lyckats att inspirera några till att våga delta i ett surfskimästerskap framöver. För kom ihåg, ett mästerskap är inte bara för eliten! Vi pratade också om säkerhet på havet innan folk fick gå och lägga sig. Förra året fick jag lära mig att det är bra att ha med sig en liten kniv i västen. Synd att jag inte skaffat en sådan. Vi diskuterade också vikten av knapptelefoner men också att en smartphone kan vara bra att ha om någon letar efter dig. Ska man alltså paddla runt med två telefoner på sig?

Lördag
Delade en mysig friggebod ihop med Göran L från Onsala. Han var en tyst sovare (jag är dökänslig för snarkningar) så jag kände mig hyfsat pigg när klockan ringde runt 7. Dags att koka gröt till gänget! När jag kom in i köket hade någon redan kokat kaffe. Tänk att norrmännen är lika glada i kaffe som svenskarna! Fick fram en rejäl frukost med både det ena och det andra fast när Einar började lägga upp sill på gröten satte jag ner foten. Göran L trodde nog att sill på gröten är nyckel till framgång (jag menar – se bara på Einar, jäkla krutgubbe!), jag hoppas det finns andra vägar.

sill

Göran gör som Einar, äter sill på gröten.

Första passet vi körde bestod av paddelteknik. Einar visade grunderna på land och rättade folk vartefter de provade i den improviserade paddelsimulatorn. Ok, nu hade deltagarna fått principerna. Nu gällde det att omsätta det i praktiken. Övade på vattnet, Einar flög runt i sin ski och rättade, tipsade och instruerade. Vi filmade också alla deltagare från sidan och framifrån. Sedan gick vi igenom reentry och alla fick mer eller mindre bevisa att de kunde ta sig upp i sin båt. Några gjorde det mer motvilligt än andra :-D. Vi provade även på kamraträddning och några deltagare delade med sig av värdefull kunskap om detta. Det viktigaste är dock att prova ute på havet i vågorna för att veta vilken variant man kan hantera bäst.

paddelsim

Einar demonstrerar tidigt paddelisätt

paddelsim2

Anders S får instruktion av Einar

När vi kom på land tittade vi på alla filmerna och Einar tipsade alla deltagare vad de kunde jobba med för att få en bättre paddelteknik. Det är alltid nyttigt att lyssna på råd andra paddlare får tycker jag, att lära sig se vad som är rätt och vad som är fel. Vi var alla överens om att det finns några olika skolor när det gäller paddelteknik men det viktiga tycker jag är att förstå varför man gör på ett visst sätt.

anders_abrahamsson

Snyggt Anders Abrahamsson. Fingrarna lösa och lediga!

Taccospajen jag lagat tidigare i veckan värmdes på och ett till synes utsvultet paddelgäng glufsade i sig det mesta. Alltid härligt med folk som äter. Jag noterade att Einar inte åt någon sill på taccospajen, *phu*.  Vi pratade sedan om downwind, om olika övningar man kan göra och en bra diskussion kom igång där vi diskuterade olika information vi fått från DW-storheterna Mocke, Boyan, och Chalupsky. Personligen försökte jag förmedla vikten av att kunna dw basics innan man försöker sig på de mer avancerade momenten. Bland det viktigaste jag lärde mig förra året var faktiskt att börja paddla i tid och att sluta paddla i tid. Jag tror det är många som börjar paddla för en våg för sent, jag har själv gjort det i flera år. Och jag har själv ofta bränt alldeles för mycket krut på att försöka fånga den där jäkla vågen, tagit det som något personligt mellan mig och vågen. Ibland har jag fångat den, ibland har jag fått vågen i knät, kört fast, blivit förbannad. Numera tar jag aldrig mer än 5-6 tag i mitt försök att fånga en våg. Missar jag vågen blir jag inte förbannad utan fokuserar snabbt om till vågen bakom. Tack för det Boyan.

Det var mer eller mindre vindstilla på havet och det kändes lite löjligt att vi skulle ut och köra downwindträning i dessa förhållanden. Men skam den som ger sig, när vi efter några kilometers paddling kom ut mot öppna havet rullade det faktiskt dyningar. Förvisso var de snabba och långa och jag tror de flesta blev ganska trötta av att försöka fånga dem. På vägen hem utmanande jag gänget på en övning Dawid Mocke en gång visat mig. Alla lägger upp på en så rät linje som möjligt, hoppar ner i vattnet och håller händerna på sin suurfski. På kommando gäller det att ta sig upp så snabbt som möjligt och paddla så fort och långt som möjligt på en minut. Den som har kommit längst när minuten är över är den stora vinnaren. Dagens vinnare var smidiga Bjarne från Lillehammer, killen som även kunde stå upp i sin Epic V10L och som bara körde längdskidor i fart 1. Cool snubbe!

Vi grillade, åt middag och väntade tålmodigt på att temperaturen i badestampet (badtunnan) skulle stiga. När det var beckmörkt ute var det dags att krypa ner. Det var så mörkt att man nästan hade kunnat skippa badkläderna. Jag beställde en ljuslykta till nästa års vårsamling. Det var riktigt mysigt att sitta i tunnan, speciellt då det började regna en hel del. Kallt på huvudet, varmt på kroppen. Göran L fick åter igen dra historien om det stora räddningspådraget på Fjorden i Påskas. Jag kan inte höra nog om det :-)

Söndag

And there was wind! Och sol! Under frukosten hade vi hunnit diskutera träning och intervaller och det blev en mycket intressant diskussion där speciellt Bjarne kom med för mig intressant fakta.Efter rejäl frukost nummer två var det dags för ett intervallpass komponerat av mig. Jag ville ge deltagarna smakprov på några olika intervalltyper, och det blev en sexminutare med ’edge’ (som Siven uttrycker det), treminutare i alla vind/vågriktningar, tabataintervaller och till sist min älskade reentryintervall. I avsaknad av snabba Mats Grov från Norge kunde jag i år nå kobben först och jag skulle tro att den här specifika grenen är den enda gren jag kan slå Einar i. Jäkla krutgubbe som sagt, det spelar liksom ingen roll om vi står på skidor eller sitter i en kanot, han är alltid före mig. Förutom just nu :-)

ost

Norsk brunost i lyxförpackning. Så jäkla god!

Äta igen – herre gud, det känns som om det enda vi gjorde på lägret var att äta och paddla. Och under tiden vi åt lunch hann vinden öka och solen komma fram än mer. Nu var det dags att paddla i vågor på riktigt. Inget tjafs med dyningar. Det blåste säkert runt 9m/s och det var lite motigt att paddla upwind. Och det kändes ju såklart i kroppen att man redan kört tre pass den här helgen. I medvinden körde vi en övning som går ut på att komma så lång som möjligt på 50 paddeltag (dubbla). Tricket är att fånga en surf och försöka bli med den utan att slösa för mycket kraft. Jag har testat den här övningen tidigare och jag tycker man behöver göra den ett par gånger innan man får sig några aha-upplevelser.

På tredje vändan i medvinden hör jag hur någon tjoar och jag vänder mig åt sidan. Då ser jag en herrelös Swordfish guppa runt, eller ska jag säga, driva snabbt med vinden. Men vart är ägaren? Göran! Göran är säkert 50 meter upp i vindriktningen – simmandes. Flera i gruppen har sett vad som har hänt och det handlas snabbt och snyggt. Anders S sitter tryggt i sin Think och plockar upp Göran L på aktern av sin ski. Det är inte många grader i vattnet och även om man har torrdräkt är det bra att komma ur vattnet så fort som möjligt. Under tiden paddlar Oddbjörn bort till den herrelösa Swordfishen och kan paddla upp den hjälpligt till Anders och Göran genom att lägga ett av sina ben i cockpit. Han får sedan paddla brett men det går ändå hyfsat trots 9m/s motvind. Göran tar sig sedan tillbaka i sin Swordfish genom kamraträddningen, den vi praktiserade dagen innan.

oddbjorn_rescue

Oddbjörn lyckas få med sig den herrelösa surfskin riktigt bra mot vinden genom att ha en fot i cockpit.

rescue

Göran ligger på aktern på Anders S surfski.

När vi kom iland senare tittade vi på Görans leash och såg att karbinhaken som satt där var av den sorten som i en viss vinkel väldigt lätt öppnar sig. Händelsen på havet fick mig att tänka till lite. Vad hade jag och Göran gjort om det bara hade varit vi två? Jag är osäker på om jag kunnat bogsera hans ski tillbaka mot vinden i den ranka ski jag själv sitter i. Jag bestämde mig för att skaffa en liten och smidig bogserlina som jag alltid skall ha i min flytväst. Och jag insåg än en gång hur viktigt det är att inte hålla för stora avstånd till varandra på havet, speciellt inte då det är så kallt i vattnet. Vad gäller leashen så skrev jag ett separat inlägg om det, läs här.

gruppen

Ett skönt paddelgäng färdigpaddlade för den här gången.

Så var helgen slut och jag kände personligen att jag fått mig en fin kickstart för surfskisäsongen 2016. En del repetition, ytterligare putsning av paddelteknik, nya övningar, bra kunskap och flera erfarenheter rikare. Och jag tycker det är väldigt trevligt med mixen av folk på samlingen. Det blir ett annorlunda erfarenhetsutbyte när norrmännen är med, det måste jag verkligen säga. Och då tänker jag inte bara på sill på gröten och gammelost. Nu hoppas jag på att få återse några av killarna på tävlingarna i Sverige i sommar. Och jag åker upp till Norgemästerskapen i augusti.

Fler bilder från helgen

alexander

Alexander, här lite trött (men glad) efter alla passen.

anders_abrahamsson2

Anders A i stilstudie – filmat med GoPro i fören på skin.

bengt

Bengt S tar till sig Einars tips bra. Men vad f.n gör jag i bakgrunden? Ser ut som jag kan behöva en del tips…

bjarne

Bjarne har go balans! Det är en V10 L han har…

bjarne2

Bjarne surfade mycket!

einar

Einar flyger fram på havet!

fackla

Alexander testar nödblosset. Handtaget började brinna! Ännu en bra erfarenhet.

goran

Göran nöter surf i sin Swordfish

gunstein

Gunstein…så snabb i år. Vi gör upp i augusti!

hans

Hans Jörgen verkade njuta av vågorna han med

 

oddbjorn

Oddbjörn snabbt och snyggt!